Le Mans 1000 km 2003

Referat finns längre ner på sidan.

Förhandstitt; 20031010 17 prototyper och 25 GT-bilar är facit av det startfält som ACO presenterade igår kväll. Av närmare 50 anmälningar så var tydligen några försena (!) och några avböjdes. Att man inte lyckades fylla alla 50 platser innebär att direktplatserna till 24-timmarsloppet 2004 nu är nio till antalet: 3 för LMP900/GTP, 2 för LMP675, 1 för LMGTS och 3 för LMGT. Det är ett startfält utan någon direkt vinnarkandidat men även utan de riktigt stora namnen.

LMP675 firar sitt sista race någonsin med en storstilad uppslutning om 8 bilar (i juni på Le Mans var de t ex bara 7) på 5 tillverkare: MG, WR, Pilbeam, Courage och Debora. Klassen görs om till LMP2 nästa år vilket i praktiken innebär en minimivikt på 750 kg och att GT-motorer tillåts. Chansen att ta en totalseger i 24-timmarsloppet blir därmed obefintlig. På Bugattislingan däremot så är det kurvigare vilket gynnar lättare bilar...

LMP900/GTP är präglad av ekonomiska bekymmer. Lister, Pescarolo och Racing for Holland hade alla tänkt ställa upp med två bilar men bristen på sponsorer gör att man tvingas banta. Courage ställer endast upp i LMP675 av samma anledning. För att inte tala om ORECA, ett av toppstallen genom åren på Le Mans är inte ens i närheten av en start i november.

Att det bara är en Audi beror kanske inte så mycket på pengabrist utan snarare att Joest-bilarna är upptagna med Petit Le Mans och att Audi UK inte verkar ha kommit över det oerhört pinsamma och klantiga bensinstoppet på Le Mans i somras.

Desto trevligare är dock att konstatera att både Team Nasamax och Taurus Sports (Traktor-Lolan!) har lyckats skrapa fram pengar för att ställa upp. Och framförallt: Panoz chockar med sin gamla Esperante GTR! Detta är inte den Esperante som kör i GT-klassen i ALMS i år utan den mäktiga GT1:a som låg till grund för dagens LMP01:a. Esperante GTR lär för övrigt vara känd för att ha den mest högljudda coupén i racinghistorien.

Att Panoz gör detta beror dels på att man hade så mycket reservdelar liggande att man lika gärna kunde ställa upp med bilen och att man ville ge publiken en extra krydda i tävlingen, 'for the fans' har ju varit Don Panoz ledstjärna. Och visst är det ett trevligt initiativ. Bilen, med chassinummer 03, är från 1998 och har stått i Panoz garage sedan 1998. Man har gett bilen de uppdateringar i bl a hjulupphägningar och motor som krävs för att få köra.
Tyvärr är det lätt att få en känsla av att Panoz tar farväl till prototypklasserna för ett bra tag framöver i och med detta. Tack och adjö. Eller?

LMGTS är en besvikelse. Bara fem [fyra! se nedan!] bilar är svagt med tanke på de platser till Le Mans 2004 som fanns tillgängliga. Bristen på deltagare gör nu att antalet direktplatser till Le Mans minskas till nio totalt. Märkligast är att Pagani inte är med. Det beror troligen på att man haft en del problem med att få fart även på den nya AMG-motorn.

Lamborghini ser uppenbarligen en framtid på Le Mans då man ställer upp i 1000 km-loppet för att försöka ta direktplatsen. Med AudiSport och Reiter Engineering i samarbete lär det bli en tuff match för de två Prodrivebyggda Ferrarisarna som ställer upp [eller kanske inte, se nedan]. De nya 575GTC som Ferrari själva ligger bakom står dock över i november och Corvetterna satsar på Petit Le Mans istället.

LMGT är en riktig Porschefestival med inte mindre än tolv 996 GT3 RS som tar farväl av Le Mans innan nya GT3 RSR kommer till våren. Bara två Ferrari 360GT är lite märkligt liksom Morgan Aero 8 (bilen alltså). TVR ställer upp med två bilar varav den ena är ett 'all girl team', dvs endast kvinnliga förare, med Vanina Ickx i spetsen.

Bristen på Corvetter i LMGTS lättas upp en aning av att RJ Cole ställer upp med en Corvette C5 i GT-specifikation. Det kan bli intressant att se hur den står sig mot Porscharna. En annan bil som är nertrimmad en klass är XL Racings gamla Ferrari 550. Spyker gör ett försök att direktkvalificera sig också. Fråga mig inte hur det ligger till med restriktorbestraffningar då Spyker har en förmåga att ständigt lova att 'nästa gång så kör vi obestraffat...'

Hur går det då? Bara en Audi gör tävlingen till en ganska öppen historia. Visserligen har Team Goh fått låna femfaldige Le Mans-vinnaren Tom Kristensen att dela bilen med Seiji Ara och med den uppsättningen vann man det avslutande racet i FIA SCC, Spa 1000 km, men med bl a 25 GT-bilar som kan komma i vägen eller missa en varvning så kan allt hända. Vädret är en annan faktor, det är trots allt november med allt vad det innebär av ruskväder. Regn är snarast mer regel än undantag och hur är det med isrisken?

Team Goh får nog ändå ses som favoriter till segern i hård kamp med Jan Lammers Racing for Holland med någon av de tre MG-Lolorna lurandes bakom för att hugga åt sig segern så fort de ges en chans. Lister borde ha möjlighet att ta en bra placering bara Jamie Campbell-Walter lyckas betvinga sin otur.

Pescarolos Courage har varit svårt undermotoriserad på Le Mans i några år nu med sin Peugeot V6:a men Bugattislingan kräver inte lika mycket motorstyrka då rakorna är så mycket kortare än de på 24-timmarsbanan. Den av André de Cortanze utvecklade aerodynaiken borde kunna ge en fördel på Bugattislingan.

I LMGTS finns det ju inte så många bilar att välja på. Larbre-Vipern kan vi nog räkna bort redan nu då den börjar bli väl gammal jämfört med de övriga. Det enda de har till sin fördel är att bilen är väl beprövad. Saleen har ju blivit av med en del av sin restriktorbestraffning tack vare att man sålt en bil i Asien och därmed uppfyllt kravet på att bilarna ska säljas på två kontinenter. Tyvärr är andelen tävlingsbil mot gatbil alltför stor fortfarande för att man ska få köra helt obestraffat. I FIA GT har man ändå gjort bra ifrån sig. I alla fall till växellådorna rasat (något som en del menar beror på att Jean-Marc Gounon är lite för hård i sitt körsätt, när han blev ersatt gick allt mycket bättre...) men nu har man kommit över det problemet.

Favorit blir nog ändå Lamborghini trots att bilen bara kommer att ha en tävling i ryggen innan 1000 km-loppet. Prodrive-Ferrarisarna är kanske trots allt de mest realistiska segerkandidaterna men Lamborghinin är utvecklad i samarbete med AudiSport (ja, det är de som ligger bakom Audi R8...) och de är ju inte direkt kända för att göra ett halvdant jobb. FIA GT-finalen på Monza kan ge en hint om vad som är på gång. [Det kanske inte blir en Lamborghini i topp ändå: Det sket sig på Monza: för dålig toppfart (20 km/h lägre än alla andra) och andra mystiska problem gör att startplatsen är i fara.][Japp, nu är det definitivt kört! reds anm.]

Och vem vinner LMGT? Ferrari 360GT har inte lika stor skada av restriktorerna på en kurvig bana som Bugattislingan men två Ferrarisar mot tolv Porschar kan bli lite väl svårt att klara av. Freisinger, Seikel och PK Sport blir nog de som kommer att göra upp om segern. Varningsflagg får ändå hissas för TVR som kan skrälla. Man har inte tävlat i internationella sammanhang (eller?) efter Le Mans men bilen har stor potential. Och se upp för 'tjejbilen', Vanina Ickx bör inte underskattas. [Ickx kunde inte ställa upp pga sjukdom]

STARTFÄLTET FINNS HÄR!

***

Och hur gick det då?

Hur ska man besegra Audi? Tom Kristensen och Seiji Ara lyckades hålla undan hela tävlingen och vann till slut det första - och sista - 1000 km-loppet på Le Mans. Men de hade det inte lätt. Först låg Jan Lammers Dome S101 och pressade på bakom för att sedan bli av med platsen till Henri Pescarolos Courage C60.

I det regn som dominerade inledningen av tävlingen lyckades Couragen hålla jämna steg med R8:an, ibland var varvtiderna t o m snabbare, men allt eftersom banan torkade upp ökade avståndet. Till slut insåg man att Audin hade en mycket bättre bränsleförbrukning, mycket tack vare sitt FSI-system, jämfört med Couragen; Audin kunde köra två varv längre på en tank.

Pescarolostallet beslöt därför att koncentrera sig på andraplatsen då den räckte för att få den åtråvärda dirketplatsen till Le Mans 2004. Man insåg att Audin aldrig skulle gå att besegra, eller som Henri själv uttryckte det: "Den måste komma från en annan planet"... Man hade dessutom Racing for Holland i hälarna.

Det var kamp om placeringarna genom hela loppet och i alla klasser. Värst var det kanske i GT-klassen där minst tre bilar hela tiden låg på samma varv, ibland alla tre inom tio sekunder.
PK Sport, Freisinger och Cirtek gjorde tävlingen till en Ferrari-Porsche Challenge där Cirtek, Ferrari alltså, till slut tog hem segern efter att PK-Porschen med 15 minuter kvar av racet, i ledning, fick punktering. Trots punkteringen lyckades man ändå ta den sista direktplatsen till Le Mans 2004 med sin tredje plats i klassen. Freisinger-Porschen tog andraplatsen.

LMP 675-klassen utmärktes av en kamp om klassegern mellan Intersports fd MG, numera Lola B160, och Courage C65 som bytte plats med varandra i princip hela loppet igenom. Tyvärr fick Lolan mot slutet av tävlingen en punktering ganska långt från depån vilket gjorde att man tappade flera placeringar och slutade på en sjundeplats. Couragen däremot dundrade in på en fantastisk fjärdeplats totalt - att jämföra med jättefloppen i juni i år då vår egen Calle Rosenblad inte ens fick köra pga motorhaveri.

Intersport-Lolan var dessutom under en period i mitten av loppet snabbast runt banan av alla bilar. Deras Judd-konvertering verkar ha lönat sig - RML, som fortfarande kör med AER/MG-motor bröt. Fortfarande har ingen MG lyckats ta sig imål på Le Mans.

Något som inte lönade sig för Intersport var tyvärr att ställa upp med sin Riley & Scott i LPM900-klassen. Man var tvungna att starta från depån pga problem med transmissionen. Till råga på allt så gav kopplingen upp ungefär halvvägs in i tävlingen och man tvangs bryta.

Några andra som hade problem med transmissionen var Lister som efter en lysande inledning där man hade häng på toppekipagen åkte på ett väldigt långt depåstopp pga en rasad transmission. Bilens designer, Andy Thorby - som efter avslutat arbete på bilen hyst tvivel på Listers testprogram - utbrast i förtvivlan "Nu igen, vad har de gjort nu då?" innan han fick reda på orsaken till stoppet. När man väl kom igång igen klämde man ur sig varv på varv med tider på c:a 1:33. Tyvärr räckte det inte längre än till en 29:e plats med 144 varv. Hade allt hållit så hade man haft direktplatsen som i en liten ask.

WR-bilarna puttrade på dom de brukade utan att göra så mycket väsen av sig och slutade på 15:e och 27:e plats totalt, trea och sexa i klassen. Den lite märkliga Deboran bröt efter mycket om och men.

Panozen var en het kandidat till priset för mest frekvente sandfållebesökare då man var där mest hela tiden, framför allt David Saelens verkar ha haft lite svårt för att hålla sig på banan. Detta var också orsaken till tävlingens enda Safety Car-tillfälle då banan måste saneras från allt grus man drog upp.

TVR och Morgan lyckades riktigt bra i 1000 km-loppet med 17-18-19:e plats totalt och 6-7-8:e i klassen. Spyker får väl godkänt med sin 26:e plats totalt med tanke på de bestraffningar man har.

Det blev ju inte riktigt tusen kilometer pga vädret, Kristensen och Ara hann med att köra 208 varv innan tävlingen bröts efter de sex timmar man hade som övre tidsgräns. C:a 920 km får väl anses vara nära nog, speciellt med tanke på vädret. [Första version av texten 20031109 kl 23:10 - Andra version: 20031125]

RESULTAT och kvaltider finns här!

BANAN

Circuit Bugatti, Le Mans
Längd: 4422 m

Banan byggdes 1965 för att möjliggöra tävlingar på Le Mans utan att man behöver stänga av allmän väg. Franska deltävlingen i Moto GP är en återkommande tillställning även om banan mest används som testbana av många Le Mans-stall.

Mer info om banan finns i banhistoriken.

TIDTABELL